Nässelsoppa.
Min mer eller mindre enda läsare här påstod en gång att jag aldrig skulle sluta blogga eftersom jag "mest var rolig". Tråkigt för denne att jag inte längre tänker vara rolig. Jag ska ju lobba för vegetarisk mat.
Och eftersom jag antar att hundra procent av mina läsare är fattiga studenter (alternativt kommunanställda med studieskulder) ska jag idag tipsa om billig mat. Och med billig menar jag förstås gratis. Förutsatt att man har tillgång till skog och mark. Annars får man väl pröjsa* för en bussbiljett.
Som framgår av rubriken är dagens tips nässelsoppa. Och som framgår av namnet innehåller den nässlor. Det första du bör göra är alltså att plocka just sådana. Företrädesvis letar man efter små nässelskott, men troligtvis tröttnar man på det när man inser att det redan är juli, och letar då istället efter så små och späda som möjligt. Ett tips är att inte lägga allt för mycket tid på att leta, plocka istället topparna på alla nässlor du tycker ser fräscha ut. Alltså inte de stora, sunkiga gammelnässlorna. Observera emellertid att det är just topparna du ska använda.
Hur är det då med mängden, hur mycket behöver man plocka? Svaret är förstås ju mer nässlor, desto mer mättande. Man får välja själv helt enkelt. Och om man vill kan man även plocka lite kirskål att spä ut med.
Koka sedan nässlorna (och ev. kirskål) i saltat vatten i kanske fem minuter. Mixa alternativt hacka bladen - vid den här tiden slås man varje gång av tanken hur otroligt lite det blir! Och då ångrar man sig att man inte plockade mer. Sedan kan man koka upp vatten och tillsätta de mixade nässelbladen. Om man är helt pank är soppan således klar. Har man några kronor över bör man tillsätta brynd gul- och vit lök, grönsaksbuljong, riktligt med redning, en skvätt citronsaft, och valfria kryddor. Gärna några hasselnötter också.
Ingredienser:
1 gul lök
1 klyfta vitlök
1 grönsaksbuljong
1 hand valnötter
Lite citronsaft
Lite mjöl (till redningen)
Nässlor
Vatten
* Obs: har nog aldrig använt ordet pröjsa innan. Proggvarning.
Och eftersom jag antar att hundra procent av mina läsare är fattiga studenter (alternativt kommunanställda med studieskulder) ska jag idag tipsa om billig mat. Och med billig menar jag förstås gratis. Förutsatt att man har tillgång till skog och mark. Annars får man väl pröjsa* för en bussbiljett.
Som framgår av rubriken är dagens tips nässelsoppa. Och som framgår av namnet innehåller den nässlor. Det första du bör göra är alltså att plocka just sådana. Företrädesvis letar man efter små nässelskott, men troligtvis tröttnar man på det när man inser att det redan är juli, och letar då istället efter så små och späda som möjligt. Ett tips är att inte lägga allt för mycket tid på att leta, plocka istället topparna på alla nässlor du tycker ser fräscha ut. Alltså inte de stora, sunkiga gammelnässlorna. Observera emellertid att det är just topparna du ska använda.
Hur är det då med mängden, hur mycket behöver man plocka? Svaret är förstås ju mer nässlor, desto mer mättande. Man får välja själv helt enkelt. Och om man vill kan man även plocka lite kirskål att spä ut med.
Koka sedan nässlorna (och ev. kirskål) i saltat vatten i kanske fem minuter. Mixa alternativt hacka bladen - vid den här tiden slås man varje gång av tanken hur otroligt lite det blir! Och då ångrar man sig att man inte plockade mer. Sedan kan man koka upp vatten och tillsätta de mixade nässelbladen. Om man är helt pank är soppan således klar. Har man några kronor över bör man tillsätta brynd gul- och vit lök, grönsaksbuljong, riktligt med redning, en skvätt citronsaft, och valfria kryddor. Gärna några hasselnötter också.
Ingredienser:
1 gul lök
1 klyfta vitlök
1 grönsaksbuljong
1 hand valnötter
Lite citronsaft
Lite mjöl (till redningen)
Nässlor
Vatten
* Obs: har nog aldrig använt ordet pröjsa innan. Proggvarning.
Fredagssoppa.
Idag känner jag för att tipsa om flugsvampssoppa. Om man som jag mest vill lägga sig ner och dö alltså.
Annars kan det förstås vara en god idé att låta bli.
Annars kan det förstås vara en god idé att låta bli.
Kirskål.
Vare sig soppa eller fredag är längre särskilt relevant, det har ni ju fattat. Huvudsaken är trots allt att maten är vegetarisk, oavsett vilken dag som almanackan känner för att visa. För låt oss anta att djuren struntar lite i vilken dag de äts på och inte.
Idag är mitt så kallade recept egentligen mer snacks än mat. Men någonting säger mig att människor som sitter inne vid datorn och läser här istället för att vara ute i det vackra vädret, ändå är sådana som lever på chips och joltcola. Därför ska jag nu tipsa om hur man kan få både utomhusluft och chips. Bra va?
Så: Gå ut till närmsta gröna plätt och upptäck att där växer fullt med kirskål! Plocka blad som har önskad storlek - vanligtvis smakar små blad bättre, å andra sidan är de stora lite smidigare. Efter tvätt är det bara att steka bladen i lite olja och salta och peppra tills de får önskad smak. Sen har man naturchips av kirskål! Bra va?
Avslutningsvis följer ett litet skämt. Med reservation för att kan vara väldigt gjort; Chips to Gaza!
För att framkalla skratt får man förstås spåna vidare på egen hand. Men det litar jag på att ni kan.
Idag är mitt så kallade recept egentligen mer snacks än mat. Men någonting säger mig att människor som sitter inne vid datorn och läser här istället för att vara ute i det vackra vädret, ändå är sådana som lever på chips och joltcola. Därför ska jag nu tipsa om hur man kan få både utomhusluft och chips. Bra va?
Så: Gå ut till närmsta gröna plätt och upptäck att där växer fullt med kirskål! Plocka blad som har önskad storlek - vanligtvis smakar små blad bättre, å andra sidan är de stora lite smidigare. Efter tvätt är det bara att steka bladen i lite olja och salta och peppra tills de får önskad smak. Sen har man naturchips av kirskål! Bra va?
Avslutningsvis följer ett litet skämt. Med reservation för att kan vara väldigt gjort; Chips to Gaza!
För att framkalla skratt får man förstås spåna vidare på egen hand. Men det litar jag på att ni kan.
Hummus (och lite sport).
Okej. Nu ska jag använda min retoriska förmåga till att knyta ihop två skilda ämnen; sport och mat. Vi börjar med en liten harmlös spaning.
Nu i vm-tider diskuteras det nämligen vilt kring tv-sändningarna. Den antagligen relativt stora del av licensbetalarna som faktiskt inte tycker att meningen med livet stavas Slovakien - Paraguay klagar över att fotboll numer är det enda som sänds på tv. Och de som "råkat" lägga pappaledigheten just under vm klagar istället på oljudet från läktarplats. Ljudet från den sydafrikanska vuvuzelan anses vara outhärdligt och många röster har höjts för att införa ett förbud.
Paus för eftertanke.
För hur jobbigt man än tycker att ljudet nu är, är det väl helt absurt att börja tala om ett förbud? Eller nej, absurt är förstås fel ord att använda. Det hela är istället ett lysande exempel på eurocentrism. För ska det låtas på läktarplats ska det förstås låtas i ord som "in med bollen i mål" och "öka takten sista kvarten". All annan form av publikfest bör såklart klacifieras som oljud. Eller om nu dessa afrikaner ska ha en annan publiktradition, måste den väl åtminstone följa vår exotiserande bild av afrika. För skippa gärna hejaramsor, men spela då istället samba på bongotrummor och dansa i bastkjolar!
Ungefär så går tankarna kring fotbolls-vm. Och jag inser nu att det här blir alldeles för långt, för det var inte alls det här som var min så kallade spaning. Men den kan vi ju spara till en annan gång. Idag kan vi istället låtsas att jag knyter ihop både sport, mat och politik.
Då återstår ju bara maten. Och i sanningens namn vet jag inte hur jag ska knyta ihop det. Och ärligt talat spelar det väl heller ingen roll. Det är väl bara att klistra in ett vegetariskt recept. Varför inte hummus som jag gjorde härom dagen - för mig nytt och som jag tänker att man kan ha till allting. Som substitut för smör, som sås, som smaksättare etc.
Mixa kikärter, sesampasta (någon matsked bara), chilifrukt och olivolja. Smaksätt med salt, peppar, vitlök och citronsaft. Och förstås vilka kryddor man vill. Olivoljan används mest för att reglera konsistensen så mängd får man förstås också bestämma själv. Förslagsvis tänker man i banor kring hård sås.
Och sist men inte minst; sesampastan. Det går att köpa på burk (det gör väl hummus också, men då blir det inte så mycket recept som produktplacering) under namnet tahini, men jag valde att göra på egen hand. Mest för att jag inte hittade någon att köpa. Men rosta sesamfrön i ugnen i kanske fem minuter, mixa/krossa och tillsätt lite sesamolja. Om du som jag inte vet vad sesamolja är, kan man använda olivolja. Och om nu sesampastan enbart ska användas i hummusen, kan man gisningsvis bara blanda i lite rostade sesamfrön direkt. Gissningsvis.
Nyttigt och mångkulturellt.
Nu i vm-tider diskuteras det nämligen vilt kring tv-sändningarna. Den antagligen relativt stora del av licensbetalarna som faktiskt inte tycker att meningen med livet stavas Slovakien - Paraguay klagar över att fotboll numer är det enda som sänds på tv. Och de som "råkat" lägga pappaledigheten just under vm klagar istället på oljudet från läktarplats. Ljudet från den sydafrikanska vuvuzelan anses vara outhärdligt och många röster har höjts för att införa ett förbud.
Paus för eftertanke.
För hur jobbigt man än tycker att ljudet nu är, är det väl helt absurt att börja tala om ett förbud? Eller nej, absurt är förstås fel ord att använda. Det hela är istället ett lysande exempel på eurocentrism. För ska det låtas på läktarplats ska det förstås låtas i ord som "in med bollen i mål" och "öka takten sista kvarten". All annan form av publikfest bör såklart klacifieras som oljud. Eller om nu dessa afrikaner ska ha en annan publiktradition, måste den väl åtminstone följa vår exotiserande bild av afrika. För skippa gärna hejaramsor, men spela då istället samba på bongotrummor och dansa i bastkjolar!
Ungefär så går tankarna kring fotbolls-vm. Och jag inser nu att det här blir alldeles för långt, för det var inte alls det här som var min så kallade spaning. Men den kan vi ju spara till en annan gång. Idag kan vi istället låtsas att jag knyter ihop både sport, mat och politik.
Då återstår ju bara maten. Och i sanningens namn vet jag inte hur jag ska knyta ihop det. Och ärligt talat spelar det väl heller ingen roll. Det är väl bara att klistra in ett vegetariskt recept. Varför inte hummus som jag gjorde härom dagen - för mig nytt och som jag tänker att man kan ha till allting. Som substitut för smör, som sås, som smaksättare etc.
Mixa kikärter, sesampasta (någon matsked bara), chilifrukt och olivolja. Smaksätt med salt, peppar, vitlök och citronsaft. Och förstås vilka kryddor man vill. Olivoljan används mest för att reglera konsistensen så mängd får man förstås också bestämma själv. Förslagsvis tänker man i banor kring hård sås.
Och sist men inte minst; sesampastan. Det går att köpa på burk (det gör väl hummus också, men då blir det inte så mycket recept som produktplacering) under namnet tahini, men jag valde att göra på egen hand. Mest för att jag inte hittade någon att köpa. Men rosta sesamfrön i ugnen i kanske fem minuter, mixa/krossa och tillsätt lite sesamolja. Om du som jag inte vet vad sesamolja är, kan man använda olivolja. Och om nu sesampastan enbart ska användas i hummusen, kan man gisningsvis bara blanda i lite rostade sesamfrön direkt. Gissningsvis.
Nyttigt och mångkulturellt.
Falafel fredag vecka arton.
Okej. Jag kan väl medge att jag kanske inte har skrivit här varje fredag. Om sanningen ska fram, så inte ens varannan. Det beror emellertid inte på att jag har varit lat - det beror istället på att jag har otroligt dålig koll på veckodagarna. Jag vet helt enkelt inte när det är fredag och inte.
Men idag när jag satt och slösurfade på isitfriday.biz upptäckte jag hur det ligger till: idag är det fredag och mao hög tid för fredagssoppa.
Då återstår dock det lilla faktum att jag faktiskt inte har ätit någon soppa idag, vilket ger mig två alternativ. Antingen ljuger jag och låtsas att jag tillbringat hela förmiddagen med att tillaga en god, vegetarisk sparrissoppa. Eller så säger jag som det är, att jag nöjde mig med att värma pommes frites i ugnen.
Givetvis väljer jag väljer det sistnämnda alternativet. Mest för att det finns så många andra som sköter det där med att fara med osanning så mycket bättre. För säga vad man vill om exempelvis Sverigedemokraterna, men man måste ändå ge dem att de är utmärkta på dikta ihop verkligheten. Och på att klä sig i fritidspastor-outfit.
Nåväl. Istället för att äta fredagssoppa idag, rekomenderar jag således att slå till med fredagsfalafel. "Det är en uppskattad maträtt hos många vegetarianer" står det att läsa på wikipdia. Och då måste det ju vara sant.
Ingredienser:
Falafel
Pommes frites
Ketchup
Morot
Lägg falafel och pommes frites på en plåt, och stoppa in i ugnen på anvisad tid och värme. Servera med ketchup och morot. Svårare än så är det inte. Om man inte känner för att köra the real style och tillaga från grunden vill säga. Då får man istället köpa kikärtor och googla "falafel+recept".
Vill man bara ha lite mer utmaning rekomenderar jag att exprimentera med moroten. Kanske kan den skäras i stavar, ringar eller något så crazy som fyrkanter. Bara fantasin sätter gränser!
Och förstås insikten i att formen på moroten inte spelar någon roll.
Men idag när jag satt och slösurfade på isitfriday.biz upptäckte jag hur det ligger till: idag är det fredag och mao hög tid för fredagssoppa.
Då återstår dock det lilla faktum att jag faktiskt inte har ätit någon soppa idag, vilket ger mig två alternativ. Antingen ljuger jag och låtsas att jag tillbringat hela förmiddagen med att tillaga en god, vegetarisk sparrissoppa. Eller så säger jag som det är, att jag nöjde mig med att värma pommes frites i ugnen.
Givetvis väljer jag väljer det sistnämnda alternativet. Mest för att det finns så många andra som sköter det där med att fara med osanning så mycket bättre. För säga vad man vill om exempelvis Sverigedemokraterna, men man måste ändå ge dem att de är utmärkta på dikta ihop verkligheten. Och på att klä sig i fritidspastor-outfit.
Nåväl. Istället för att äta fredagssoppa idag, rekomenderar jag således att slå till med fredagsfalafel. "Det är en uppskattad maträtt hos många vegetarianer" står det att läsa på wikipdia. Och då måste det ju vara sant.
Ingredienser:
Falafel
Pommes frites
Ketchup
Morot
Lägg falafel och pommes frites på en plåt, och stoppa in i ugnen på anvisad tid och värme. Servera med ketchup och morot. Svårare än så är det inte. Om man inte känner för att köra the real style och tillaga från grunden vill säga. Då får man istället köpa kikärtor och googla "falafel+recept".
Vill man bara ha lite mer utmaning rekomenderar jag att exprimentera med moroten. Kanske kan den skäras i stavar, ringar eller något så crazy som fyrkanter. Bara fantasin sätter gränser!
Och förstås insikten i att formen på moroten inte spelar någon roll.
Soppa fredag vecka fyra.
Det förvånar mig att diskussionen kring Fredagssoppan inte har blivit större. Att seriösa Svt-satsningar som Debatt och respektabla publikationer som Aftonbladet, inte har tagit upp ämnet. Varför har inte Lena Melin skrivit krönikor om hur soppan drar Sveriges goda rykte i smutsen? Och varför har inte Janne Josefsson granskat hur jag, i förra veckans fredagssoppa, uteslöt matlagningsgrädde från receptet? Varför har jag inte fått stå till svars för hur Arla exkluderas från dagens matlagning?
Allt ovan är förstås ett slags retoriska frågeställningar. I själva verket vet jag ju att både Debatt och Aftonbladet (och för all del även Dn) har haft fullt upp med att diskutera Mona Sahlins val av väska istället. Det gäller förstås för våra stora medier att prioritera i nyhetsdjungeln. Att bara låta de riktigt vassa scoopen få ta plats på agendan.
I dagens recept ska jag därför försöka skapa större uppmärksamhet. Jag borde förstås ha förstått att potatis och linser inte skapar något löp. Dagens soppa berör därför mer kontroversiella ingredienser, så som spenat och champinjoner.
Alltså:
1 st gul lök
2 st vitlöksklyftor
flera st champinjoner
lagom mycket spenat
1 dl grädde
1 st grönsaksbuljongtärning
1 dl vatten
Tillagningen sker förstås på valfritt sätt, men lämpligast är ju att bryna den gula löken, pressa vitlöken, steka champinjonerna för att sedan tillsätta vattnet, grädden och spenaten. Och glöm för all del inte buljongtärningen.
Salta, peppra och servera. Gärna med cerveza.
Hur smakar då denna soppa, som vi för enkelhetens skull kan kalla Spenatsoppa? Om sanningen ska fram - och det ska den väl - är det ingen top soup. Gissningsvis är det inte spenatsoppa som får Tina Nordström att bli så här glad. Däremot duger den alldeles utmärkt till lunch en helt vanlig fredag i januari.
Soppa fredag vecka tre.
Det finns en modern föreställning om att torsdagar skulle vara soppans nationaldag. Att man, enbart för att det är torsdag, tvunget måste häva i sig vatten, morot och buljong. Och allra helst ska man kalla det för Grönsakssoppa, trots att det i själva verket är ganska få grönsaker inblandade. Påfallande ofta är det just vatten och buljong som är huvudingredienser.
Alla som någon gång har ätit inom ramen för en statlig institution vet vad jag talar om. Där är det närmast lag att soppa ska serveras på torsdagar (och lika väl att fisk ska serveras på tisdagar). När skolundervisningen i Sverige övergick från statlig till kommunal regi någon gång på nittiotalet, hade regeringen två förbehåll i kommunernas självstyrande: 1.) man var fortfarande tvungen att följa den allmänna läroplanen, och 2.) torsdagar skulle förbli den officiella soppdagen.
Lika sant som detta är att torsdagssoppan inte längre är så himla cool. Det är sällan som de tuffa killarna med jacka på längst bak i klassrummet, rusar till matsalen i hopp om att vara allra först till torsdagssoppan.
Alla vet att det numer är fredagssoppan som är det nya. Det nya svart, det nya sushi; kalla det vad du vill. Alla vet hur som helst att Fredagssoppan är nolltiotalets motsvarighet till freestyle och rollerblades; det går inte att vara, en så kallad ”hip ungdom”, utan att ta del av kulturen. Alla som verkligen är någonting följer trenden och äter soppa på fredagar. Lika självklart som det, i Markolios ögon, inte blir någon riktigt sommar utan reggae, blir det heller inte någon riktig fredag utan soppa. Fredag är soppa per defintion.
Hur ska då vanliga människor, som inte har examen i soppologi, kunna veta vilken soppa som gäller just den här fredagen? Jo, jag har tagit på mig ansvaret att varje fredag - nåväl, vi får se hur länge det håller i sig - publicera ett recept på just soppa. Först ut i den sopporienterade cybervärlden är följande recept:
1 st rödlök
1 st vitlöksklyfta
1 dl röda linser
2 st potatis. obs: rivna
1 st röd paprika
1 st grönsaksbuljong
pasta
chilisås
paprikakrydda, cayennepeppar, chilipeppar, oregano, salt, peppar osv.
Det bästa med soppa är som bekant att det är så enkelt; blanda bara ovanstående ingredienser med vatten, så har du en utmärkt soppa för fredag vecka tre. Lök och paprika ska förstås brynas.
Smaklig måltid.
Alla som någon gång har ätit inom ramen för en statlig institution vet vad jag talar om. Där är det närmast lag att soppa ska serveras på torsdagar (och lika väl att fisk ska serveras på tisdagar). När skolundervisningen i Sverige övergick från statlig till kommunal regi någon gång på nittiotalet, hade regeringen två förbehåll i kommunernas självstyrande: 1.) man var fortfarande tvungen att följa den allmänna läroplanen, och 2.) torsdagar skulle förbli den officiella soppdagen.
Lika sant som detta är att torsdagssoppan inte längre är så himla cool. Det är sällan som de tuffa killarna med jacka på längst bak i klassrummet, rusar till matsalen i hopp om att vara allra först till torsdagssoppan.
Alla vet att det numer är fredagssoppan som är det nya. Det nya svart, det nya sushi; kalla det vad du vill. Alla vet hur som helst att Fredagssoppan är nolltiotalets motsvarighet till freestyle och rollerblades; det går inte att vara, en så kallad ”hip ungdom”, utan att ta del av kulturen. Alla som verkligen är någonting följer trenden och äter soppa på fredagar. Lika självklart som det, i Markolios ögon, inte blir någon riktigt sommar utan reggae, blir det heller inte någon riktig fredag utan soppa. Fredag är soppa per defintion.
Hur ska då vanliga människor, som inte har examen i soppologi, kunna veta vilken soppa som gäller just den här fredagen? Jo, jag har tagit på mig ansvaret att varje fredag - nåväl, vi får se hur länge det håller i sig - publicera ett recept på just soppa. Först ut i den sopporienterade cybervärlden är följande recept:
1 st rödlök
1 st vitlöksklyfta
1 dl röda linser
2 st potatis. obs: rivna
1 st röd paprika
1 st grönsaksbuljong
pasta
chilisås
paprikakrydda, cayennepeppar, chilipeppar, oregano, salt, peppar osv.
Det bästa med soppa är som bekant att det är så enkelt; blanda bara ovanstående ingredienser med vatten, så har du en utmärkt soppa för fredag vecka tre. Lök och paprika ska förstås brynas.
Smaklig måltid.
